Ibland uppstår dock så allvarliga konflikter mellan dödsbodelägarna att det inte går att komma överens om hur arvet efter en avliden person ska fördelas. För att driva sin sak vidare kan part då anlita ett eget ombud som företräder dem i tvisten. Vi kan som partsombud hjälpa dig att tillvarata dina intressen.
Ett arvskifte är ett dokument som behöver upprättas, om det finns fler än en dödsbodelägare efter den avlidne, för att det ska vara möjligt att skifta ut kvarlåtenskapen. En arvskifteshandling behövs till exempel för att Lantmäteriet ska kunna föra över lagfarten på en fastighet och banker kommer kräva handlingen för att betala ut likvida medel eller föra över värdepapper till dödsbodelägarna. En arvskifteshandling ska skrivas under av samtliga dödsbodelägare och kräver således, jämfört med bouppteckningen, att alla dödsbodelägare är överens som handlingens innehåll.
I en arvskifteshandling ska det bland annat framgå vilka personer som är dödsbodelägare, vilka tillgångar som finns att fördela och om det finns några kvarvarande skulder som behöver regleras. Tillgångar och skulder ska i arvskiftet tas upp till det värde de har per skiftesdagen. För bankmedel kan ett kontoutdrag beställas och tillgången tas upp till det saldo som fanns på kontot per skiftesdagen. För värdepapper eller fonder kan på ett liknande sätt ett värde intyg beställas från banken. Om det finns en fastighet eller bostadsrätt som ska skiftas ut på en eller flera dödsbodelägare kan dessa tillgångar i nära anslutning till arvskiftet värderas av en eller flera mäklare. Dödsbodelägarna kan även själva komma överens om ett marknadsvärde för dessa tillgångar om detta är att föredra. Det viktiga är att samtliga är överens om det värde som tillgången tas upp till. Samma principer som ovan beskrivas kan tillämpas på andra egendomslag som lösöre från en bostad eller fordon.
Om någon av dödsbodelägarna ska ärva egendom med fri förfoganderätt är det vidare mycket viktigt att det i arvskiftet beräknas fram en så kallad efterarvskvot. Efterarvskvoten är en procentsats som ska påvisa hur stor del av arvingens totala tillgångar, efter att denne har mottagit arvet från den avlidne, som ursprungligen kommer ifrån den avlidne. När arvingen sedan själv avlider används denna kvotdel för att beräkna hur stort arvet för den först avlidnes efterarvingar kommer bli.
Arv med fri förfoganderätt är relativt vanligt, till exempel mellan makar då en eller båda av dem har barn från en tidigare relation, ett så kallat särkullbarn. Makarna upprättar i dessa fall ofta testamenten till förmån för varandra i vilka de skriver att de ärva varandra med fri förfoganderätt. Det är sedan ofta vanligt i dessa testamenten att när båda makarna gått bort att deras kvarlåtenskap sedan ska tillfalla deras respektive barn. Nedan följer ett förenklat exempel utifrån typ exemplet om makar med särkullbarn.
Exempel: Make A är gift med make B. Det föreligger inget äktenskapsförord eller enskild egendom i äktenskapet. Make A har två särkullbarn och make B har ett särkullbarn från tidigare relationer. Makarna A och B har upprättat varsitt testamente i vilket det regleras att den av dem som överlever den andra ska ärva den först avlidne maken med fri förfoganderätt. Efter båda makarnas bortgång ska make As kvarlåtenskap tillfalla dennes två särkullbarn och make Bs barn ska ärva dennes kvarlåtenskap. Make A avlider först. Då As särkullbarn väljer med att inte begära ut sin laglott ärver make B hela As kvarlåtenskap med fri förfoganderätt i enlighet med As upprättande testamente. Vid bodelningen som görs i och med att make B går bort görs en sedvanlig hälftendelning. Make B får då hälften av makarnas totala kvarlåtenskap i bodelning men full äganderätt och den andra hälftendelen ärver make B med fri förfoganderätt. Efterarvskvoten i detta fall blir då 50 procent.
När make B efter en tid avlider gäller följande. Då efterarvskvoten efter make A var 50 procent kommer hälften av make Bs totala kvarlåtenskap, vare sig den har större eller mindre sedan den först avlidna maken gick bort, att tillfalla make As särkullbarn då de har rätt till efterarv efter make A. De resterande 50 procenten av kvarlåtenskapen kommer tillfalla make Bs barn.
Det är inte nödvändigt att upprätta en arvskifteshandling om den avlidne endast hade en dödsbodelägare. I dessa fall räcker det istället med att kunna uppvisa den registrerade bouppteckningen i original hos Lantmäteriet, banken eller andra instanser för att kunna föra över kvarlåtenskapens olika tillgångar till arvingen.