8 viktiga saker att veta om bouppteckningen:
En bouppteckning är ett administrativt dokument som ska upprättas efter att en person har avlidit. I bouppteckningen ska det bland annat antecknas information om den avlidne, dödsbodelägarna och efterarvingarna samt vilka tillgångar och skulder den avlidne hade per dödsdagen.
I bouppteckningen ska det även antecknas om den avlidne hade upprättat ett testamente eller några andra juridiska dokument som kan vara av betydelse för en eventuell bodelning eller arvskifte. Om den avlidne var gift ska även den efterlevande maken eller makans tillgångar och skulder antecknas i bouppteckningen då det enligt huvudregeln ska göras en bodelning vid en av makarnas död. Det finns dock undantag från denna huvudregel. Om det funnits en tidigare avliden make ska dennes bouppteckning bifogas den nya bouppteckningen för att säkra eventuellt efterarv.
4 viktiga saker att veta om bouppteckningsförrättningen:
En bouppteckningsförrättning är ett möte till vilket samtliga dödsbodelägare och efterarvingar ska kallas och under mötet görs en genomgång av den upprättade bouppteckningen. Bouppteckningsförrättningen ska hållas inom tre månader från det att den avlidne gick bort. Efter att förrättningen hållits har dödsbodelägarna ytterligare en månad på sig att skicka in bouppteckning till Skatteverket för registrering.
En kallelse kan upprättas skriftligen och postas till samtliga dödsbodelägare och efterarvingar. Det är dock viktigt att notera att kallelserna måste postas minst 2 veckor innan förrättningsdatumet om mottagaren bor inom Sverige och minst 4 veckor om mottagaren är boende utomlands. Kallelserna kan skickas som vanliga brev eller som ett rekommenderat brev.
Det finns inget krav på att samtliga dödsbodelägare och efterarvingar måste delta vid bouppteckningsförrättningen och det går även bra att delta vid mötet på distans via telefon eller digitala mötesverktyg. Om någon dödsbodelägare eller efterarvinge inte har möjlighet eller vill delta behöver ett kvitto för ett postat rekommenderat brev eller ett underskrivet mottagningserkännande från den aktuella personen bifogas till bouppteckningen.
Om de enda arvingarna är den närmsta familjen behöver förfarandet självklart inte göras med sådana formalia som ovan beskrivs. Dödsbodelägarna och efterarvingarna kan då i samråd komma överens om en tid för en bouppteckningsförrättning och mottagningsbevis kan upprättas om det är någon som inte har möjlighet eller vill delta.
Efter att bouppteckningsförrättningen har hållits ska bouppteckningen skrivas under av bouppgivaren. Bouppgivaren kan vara en av dödsbodelägarna eller annan person som har den bästa kännedomen om boets beskaffenhet. Bouppgivaren måste närvara på förrättningen. Bouppteckningen ska också skrivas under av två så kallade förrättningsmän. Förrättningsmännen får inte vara dödsbodelägare, efterarvingar eller bouppgivare.
En bouppteckning kan i vissa fall ersättas med en dödsboanmälan. En dödsboanmälan ska göras när den avlidnes tillgångar inte täcker mer än de uppkomna begravningskostnaderna samt andra utgifter som uppstått med anledning av personens bortgång. Om den avlidnes tillgångar är större än dessa kostnader kan inte en dödsboanmälan göras.
Det är viktigt att komma ihåg att om den avlidne var gift ska även dennes andel i den efterlevande maken eller makens giftorättsgods läggas till den avlidnes tillgångar eftersom den avlidne erhåller denna andel om bodelning görs.
Den person som har ansvar för att en bouppteckning skulle upprättas har även ansvar för att initiera att en dödsboanmälan görs. En dödsboanmälan bör enligt Ärvdabalken göras inom två månader från dödsfallet. Det är endast kommunernas socialnämnder som kan upprätta en dödsboanmälan. Socialnämnderna göra alltid en prövning för att säkerställa att förutsättningarna för att göra en dödsboanmälan föreligger.
Även om förutsättningarna för att göra en dödsboanmälan föreligger finns det ingen skyldighet att utnyttja denna möjlighet. Dödsbodelägarna kan alltid välja att istället upprätta en bouppteckning.