Vårdnad, boende och umgänge

 

vårdnad boende umgänge frågor om barn

Barn till föräldrar som bråkar om vårdnad, boende och umgänge befinner sig ofta i en mycket utsatt position. Som förälder är det inte enkelt att veta hur man ska agera och situationen i sig väcker många frågor. Vad har mitt barn rätt till? Vad har jag som förälder rätt till? Vilken hjälp kan jag få?

 

Vårdnad, boende och umgänge – vad är skillnaden?

En tvist om barn kan handla om vårdnad, boende eller umgänge, eller flera delar samtidigt.

Att ha vårdnaden om ett barn innebär att ha ansvar för barnets personliga förhållanden. Det innebär att föräldern har både en rätt och en skyldighet att bestämma i frågor som rör barnet, som val av skola, förskola, sjukvård och pass. Vårdnaden kan vara gemensam (ibland även kallad delad) eller ensam.

Frågor om barns boende blir aktuella när föräldrarna inte bor tillsammans. Barnet kan bo hos en av föräldrarna eller hos båda. Barnet kan bo växelvis hos båda föräldrarna, till exempel varannan vecka, eller ha sitt stadigvarande boende hos den ena föräldern. Bor barnet hos den ena föräldern har barnet i huvudsak rätt till umgänge med den andra föräldern.

Som huvudregel har barn rätt till umgänge med båda sina föräldrar, oavsett hur frågor om vårdnad och boende regleras. Umgängesrätten är en rättighet som tillhör barnet och ska bedömas utifrån barnets behov av sina föräldrar. Oavsett om den ena föräldern har ensam vårdnad eller om barnet har sitt stadigvarande boende hos den ena förälder, har barnet som huvudregel rätt till umgänge med den andra föräldern.

I vissa undantagsfall kan umgängesrätt till förälder fråntas. Det sker exempelvis om föräldern har begått sexuella övergrepp, varit våldsam mot barnet eller om föräldern har ett allvarligt missbruk eller en allvarlig psykisk störning. Umgänge kan i vissa fall ske med så kallat umgängesstöd från socialtjänsten som innebär att umgänget sker i närvaro av ytterligare en person.  

Om du har frågor – stora som små – kontakta oss för kostnadsfri juridisk rådgivning på 08 – 722 75 00.

Vad är en vårdnadstvist?

Om föräldrarna inte kommer överens om hur frågor kring barnets vårdnad, boende och/eller umgänge ska regleras kan en domstol hjälpa till och bestämma utifrån vad de anser är barnets bästa.

En vårdnadstvist innehåller olika steg. Vanligtvis innefattas (kortfattad version):

  1. Samarbetssamtal: Båda föräldrarna kontaktar familjerätten i kommunen där barnet är folkbokfört och ser om de kan komma överens med hjälp av s.k. samarbetssamtal.
  2. Kontakt med jurist: Om familjerätten inte kan hjälpa föräldrarna vidare behöver respektive förälder ta kontakt med varsin jurist för ett möte. Juristen och föräldern pratar om hur förutsättningarna ser ur i det specifika fallet och hur man ska gå vidare härnäst.
  3. Förberedelsefasen: En av föräldrarna, genom ombud, ansöker om stämning hos tingsrätten. Stämningsansökan kan röra vårdnad, boende och umgänge – eller alla delar samtidigt. När den andra föräldern skickat in ett svaromål sätter tingsrätten ut målet till en så kallad muntlig förberedelse. Tingsrätten kan även besluta om samarbetssamtal eller medling. Vid den muntliga förberedelsen undersöks möjligheterna för föräldrarna att komma överens. Om föräldrarna inte kan komma överens beslutar tingsrätten vad som ska gälla interimistiskt, dvs. tillfälligt. Tingsrätten kan även besluta om att socialtjänsten ska göra en utredning för att se vad som är bäst för barnet. Det är inte heller ovanligt att tingsrätten beslutar om att hålla flera muntliga förberedelser i ett mål.
  4. Huvudförhandling: Om föräldrarna inte lyckas komma överens under tiden som ovannämnda insatser ägt rum håller tingsrätten slutligen en huvudförhandling. Vid huvudförhandlingen ska bevisning läggas fram, föräldrarna och ev. vittnen ska höras. Därefter beslutar domstolen genom dom vad de anser ska gälla.

Exempel på hur domstolen kan besluta:

  • Vårdnaden om barnet ska vara gemensam. Barnet ska ha sitt stadigvarande boende hos förälder A men har rätt till umgänge med förälder B varannan torsdag – måndag.
  • Vårdnaden om barnet ska vara gemensam. Barnet ska bo växelvis, till exempel varannan vecka, hos respektive förälder. Barnets umgänge under skollov och storhelger regleras enligt ett rullande schema.
  • Förälder A ska ha ensam vårdnad om barnet. Barnet har rätt till umgänge med förälder B varannan helg. 
  • Förälder B ska ha ensam vårdnad om barnet. Barnet har rätt till umgänge med förälder A i närvaro av umgängesstöd 2 timmar varannan vecka.

 

 

Titta på en film där Mimmi Romanus kort förklarar det viktigaste att veta om vårdnad.

 

Kostnad vid tvister – vem betalar?

Till skillnad från andra tvister är huvudregeln i vårdnadstvister att varje part står för sina egna rättegångskostnader. Dessa kostnader är hänförliga till exempelvis ansökningskostnader hos domstolen och ombudskostnader. Endast i undantagsfall ska den ena parten ersätta den andra, till exempel om en part väcker talan om vårdnad upprepade gånger efter varandra eller förhalar processen på ett oaktsamt sätt.

  • Rättsskydd – kostnaderna vid en vårdnadstvist kan till stora delar täckas av din rättsskyddsförsäkring. Rättsskyddet är en del av din hemförsäkring. Det finns allmänna villkor för att rättskyddet ska vara tillämpligt. De flesta försäkringsbolag har som krav att: 1) du ska ha en haft hemförsäkring sammanhängande i 2 år, antingen hos ditt nuvarande försäkringsbolag eller att du bytt försäkringbolag med oavbruten period, 2) det ska ha gått 1 år efter separation och, 3) det ska föreligga en tvist i domstol. Självrisken hos försäkringsbolaget ligger vanligtvis på 20 % av rättegångskostnaderna, men då villkoren varierar mellan olika försäkringsbolag är det viktigt att du läser på vad som gäller just för din försäkring.
  • Rättshjälp – vid vårdnadstvister är det även möjligt att få statlig ersättning för de rättegångskostnader som uppstår. Det kallas för rättshjälp. Om det finns rättskydd i en hemförsäkring ska denna användas i första hand. Villkoren för att beviljas rättshjälp är att: 1) rättskydd saknas, 2) förälderns inkomst understiger 260 000 kr/år, 3) föräldern har tagit hjälp av minst 1 timmes juridisk rådgivning och, 4) det ska föreligga en tvist i domstol. Om rättshjälp beviljas kan en rättshjälpsavgift behöva betalas av föräldern, även den är baserad på förälderns ekonomi. Rättshjälpsavgiften motsvarar en viss procent (likt en självrisk). Rättshjälpsavgiften kan variera från 0 % till 40 %.

Barnets bästa – vad betyder det egentligen?

Barnets bästa ska vara avgörande i alla frågor som rör barn. Till skillnad från andra tvister, där utgången ofta blir en tydlig vinnare och förlorare, finns det i vårdnadstvister endast ett mål: att tillgodose barnets bästa.

Catharina Andersson är grundare av Familjerättsbyrån och har mångårig erfarenhet av familjerätt med särskild kompetens inom barnrätt. Hon har sen 2006 åtagit sig uppdrag som ombud i vårdnads-, boende- och umgängestvister. Hon svarar så här på frågan om vad ”barnets bästa” egentligen betyder:

 

”Det finns ingen allmängiltig definition av begreppet barnets bästa utan det är en bedömning som måste göras i varje enskilt fall. Vad som är bäst för ett barn är inte nödvändigtvis det bästa för ett annat barn. Det viktigaste är att alltid ha barnets bästa i åtanke när man går in i en tvist och inte låta sig påverkas av andra faktorer, som till exempel en separation från den andra föräldern.”

 

Situationer där frågor om vårdnad, boende och umgänge uppstår är ofta präglade av starka känslor. Här är Catharinas tips till föräldrar som funderar på om de bör gå in i vårdnadstvist:

  • Fokusera på barnet – stäng ute allt annat. Det är okej att vara arg eller ledsen på den andra föräldern men försök att hålla de känslorna separerade och använd inte barnet som verktyg. Det viktigaste är barnet – vad är bäst för barnet? Vad är den bästa långsiktiga lösningen för barnet?
  • Försök att komma överens med den andra föräldern. Det kan kännas som en omöjlighet, men samarbete och dialog är nästan alltid den bästa lösningen för barnet.
  • Det finns hjälp att få. Om situationen har kommit till en punkt som känns ohållbar – sök hjälp. Som ett första steg kan man vända sig till Familjerätten för samarbetssamtal, men om det inte går att komma överens bör du anlita en jurist. Du är alltid välkommen att kontakta oss för kostnadsfri juridisk rådgivning på 08 – 722 75 00.

Ensam eller gemensam vårdnad?

Att vara vårdnadshavare innebär att ha det juridiska ansvaret för barnet. Vårdnaden kan delas av barnets föräldrar eller tillfalla den ena föräldern. I undantagsfall kan en utomstående person bli vårdnadshavare för ett barn.

Vid gemensam vårdnad, eller delad vårdnad som det även kallas, delar föräldrarna på ansvaret för barnets vårdnad, oavsett om de bor tillsammans eller inte. Om föräldrarna är gifta när barnet föds blir vårdnaden över barnet gemensam automatiskt. Vårdnaden fortsätter som huvudregel vara gemensam även efter en skilsmässa, om inte föräldrarna kommer överens om annat. Är föräldrarna inte gifta när barnet föds får mamman vårdnaden automatiskt, om föräldrarna inte kommer överens om att den ska vara gemensam.

Att ha ensam vårdnad innebär att ensam ha ansvaret för barnets personliga förhållanden. För många kan det vara mycket svårt med gemensam vårdnad på grund av ständiga konflikter om barnen och i sådana situationer kan det vara bättre för barnet om den ena föräldern ensam har rätten att ta beslut, till exempel om skola eller sjukvård. Ensam vårdnad innebär däremot inte att barnet inte har rätt att träffas eller umgås med den andra föräldern.

Barnets boende

Om föräldrarna inte bor tillsammans kan frågor uppkomma om var barnet ska bo. Barnet kan bo hos båda föräldrarna, genom växelvis boende exempelvis varannan vecka, eller ha sitt stadigvarande boende hos den ena föräldern.

I takt med att barnet blir äldre och mognare ska mer hänsyn tas till var barnet själv vill bo. Det finns ingen fastslagen åldersgräns för vid vilken ålder barnets egen vilja ska tillmätas betydelse. Bedömningen av hur stor betydelse barnets vilja av att bo exempelvis bara hos den ena föräldern ändras beroende på barnets ålder och mognad.

Föräldrarna kan komma överens själva om hur barnet ska bo. En vanlig lösning är att barnet bor varannan vecka hos respektive förälder. Om barnet är väldigt litet anser man det dock vara mindre lämpligt att barnet är ifrån föräldern en hel vecka. Det är därför vanligt att barn under tre år med separerade föräldrar bor enligt en 2-2-3-lösning, vilket innebär att barnet bor två dagar hos förälder A, två dagar hos förälder B, och sen tre dagar hos förälder A, på ett rullande schema. På så sätt har barnet tillgång till båda sina föräldrar.

Den mest optimala lösningen är att föräldrarna själva kommer överens om hur barnet ska bo, utifrån vad som är bäst för barnet och i vissa fall med hänsyn till barnets egen vilja. Om lösningen av någon anledning inte fungerar – föräldrarna har svårt att lösa uppdelningen praktiskt eller den ena föräldern samarbetar inte – kan barnets boende regleras av domstol. Då fastställer domstolen en uppdelning av barnets boende en period framåt i tiden som även kan omfatta vem barnet ska bo hos under jul och nyår, skollov osv. Har barnets boende reglerats i en dom och om någon förälder bryter mot uppdelningen finns en möjlighet att ansöka om verkställande, som innebär att den ena föräldern kan behöva betala vite (böter) om den inte lämnar ifrån sig barnet enligt domen.

Barnets rätt till umgänge med förälder

En vanlig missuppfattning är att föräldrarna har en rätt att träffa sina barn – så är det inte. I stället är det barnet som har en rätt att träffa sina föräldrar. Umgängesrätten bedöms utifrån barnets behov av sina föräldrar och barnets bästa. Om en förälder har vårdnaden om barnet och barnet har sitt stadigvarande boende hos den föräldern, har barnet i regel en umgängesrätt till den andra föräldern. Om föräldrarna själva inte kan komma överens om hur barnet ska träffa sina föräldrar kan en domstol avgöra frågan.

I vissa undantagsfall kan umgängesrätten till förälder försvinna, exempelvis om föräldern har begått sexuella övergrepp, varit våldsam eller har ett allvarligt missbruk eller psykisk störning. Barnet kan ha en umgängesrätt till en förälder förenat med ett så kallat umgängesstöd. Då sker umgänget i närvaro av en person från socialtjänsten.

Underhåll

I vissa fall kan den ena föräldern ha rätt till underhållsbidrag av den andre föräldern. Det är föräldern som inte har barnet boende hos sig som ska betala till den andre föräldern. Underhållsbidraget ska användas till kostnader för barnet, såsom boende, mat och fritidsintressen.

Föräldrarna kan komma överens om ett belopp som ska gälla för barnet. Om den bidragsskyldige föräldern inte betalar eller föräldrarna inte kan komma överens om ett belopp, har boendeföräldern möjlighet att ansöka om underhållsstöd hos försäkringskassan. Underhållsstöd är ett fastslaget månadsbelopp utifrån barnets ålder.

Om det är stor skillnad i inkomster mellan föräldrarna kan boendeföräldern ha rätt till ett större underhållsbidrag än vad försäkringskassan kan utge i underhållsstöd. Boendeföräldern kan då ta kontakt med familjerätten för att få hjälp att komma överens med den andre föräldern genom ett avtal. Om det inte går att komma överens kan boendeföräldern vända sig till en jurist. Juristen kan försöka medla mellan föräldrarna och/eller lämna in en stämningsansökan till tingsrätten. Det blir då upp till tingsrätten att besluta genom dom om och hur mycket underhållsbidraget ska uppgå till.

Det är barnet som ansöker om underhållsbidrag men det är du som förälder som agerar ställföreträdare för barnet. Frågan om underhållsbidrag kan även väckas i samband med stämningsansökan om vårdnad, boende och umgänge.

DEN 1 JULI I ÅR trädde flera lagändringar i kraft för att stärka barnrättsperspektivet i vårdnadstvister, något som vi på Familjerättsbyrån ser positivet på. Läs mer här.

Innan du överväger att vända dig till domstol – oavsett om det gäller vårdnad, boende, umgänge eller underhållsbidrag – kontakta gärna oss så hjälper vi dig med vad som är bäst i just din situation. Du är alltid välkommen att kontakta oss för kostnadsfri juridisk rådgivning på 08 – 722 75 00. Vi vill ditt och ditt barns bästa.